Sanning, del 215

Två och en halv dag utan kontakt känns ganska mycket med tanke på allt som har hänt runtomkring.

I min ensamhet började jag städa. Plocka, fixa och dona. Damma av, torka ur, diska, putsa och feja. Jag hittade ett fotoalbum, en bild. Du, på din sex-årsdag. Ungefär 15 mil bort, en månad tidigare, måste jag ha blivit firad. Min första födelsedag. Det är otroligt vad tillfälligheten spelar roll. 21 år av tillfälligheter och beslut gör att jag idag, den 21 mars, sitter i din soffa och längtar efter dig. Detta i en stad som jag första gången besökte för sju år sedan för att hälsa på min första kärlek. Livet är bra märkligt och fantastiskt på samma gång.

"En bild i ett album, ett ögonblick genom en lins."